Vårens andra FORUM FSKC

Vårens andra FORUM FSKC, lockade ett litet antal deltagare, men dessa var desto livligare. Deltagarna representerade, forskning, utveckling och praktik och diskussionen var aktiv.

Efter en presentationsrunda inledde Raija Koskinen en aktiv diskussion om aktiveringspolitiken. Raija började med en historisk tillbakablick över hur aktiveringspolitiken har utvecklats från 1972 till dagens läge. Nuförtiden är är aktiveringspolitiken syfte ofta socialpolitisk. Aktiveringsåtgärdernas resultat är i genomsnitt ofta blygsamma och har också ofta negativ effekt. Orsaken är inte dåliga åtgärder, utan det att åtgärderna riktas fel, de är inte riktade enligt behovet.

Gällande ungdomsgarantin, kan man vara kritisk till dess effekter. Utvärderingen visar att den erbjuder verksamhet för den unga, för stunden, men de långvariga resultaten har uteblivit. Aktiveringsåtgärdernas kritiska på basis av DelSam erfarenheterna är 1) en betydelsefull relation till någon som har tillräckligt bred kunskap om samhällets serviceformer, 2) gruppen (på verkstaden) om den blir bra, 3) personal.

Efter Raijas inlägg fortsatte den aktiva diskussionen under ledning och med inspiration av Matilda Wrede-Jäntti och Cecilia Wester. De håller som bäst på att forska i svensk- och tvåspråkiga verkstäderna i Finland. De utreder bland annat vad ungdomarna tycker om verkstaden och tiden där samt ämnar följa ca ett år senare och få svar på frågor som; hur gick det sen?, vad tycker ungdomarna efter en tid? Dessutom ser Matilda och Cecilia på verkstäderna själva ser på samarbete? Vem jobbar de med och för? samt hur ser de på samarbete och kanske också på hur de andra tänker på verkstäderna och deras arbete.

När de började sitt arbete kom det fram att verkstäderna jobbar lite olika och därför blev det en förskjutning av uppdraget och de började med att se på verkstäderna; hur jobbar de?, vilka är resurserna? Hur ser de lokala omständigheterna ut? Vilken är målgruppen? Osv. 

Utåt sett jobbar verkstäderna lika, men det finns mycket skillnader, som dels beror på yttre skillnader, geografi, invånarantal, finansiering etc. På alla verkstäder fanns det något som var bra, men följande saker kan beskrivas som verkstädernas goda praktik:

Systematik, struktur
Tydligt ledarskap
Krav och förväntningar inkl tidsfrister
Familjär stämning
Visioner
Samhällsdelaktighet

Diskussionen böljade mellan konkret verksamhet och samhällsutveckling, utmaningar, möjligheter med olika aktiveringsåtgärder etc.

Varmt för aktivt deltagande! Vi återkommer om höstens tidtabeller och teman.

Via länken här, hittar du materialet från forumet