FORSKARSOCIALARBETARE 2002-2019
 

2016-2019
Frida Westerback

2016
Pia Eriksson

2014-2015
Bettina von Kraemer

Frida Westerback

2013              
Anna Wik (våren 2013) och Maria Balk (hösten 2013) forskar i vuxnas psykiska ohälsa och deras sociala nätverk. Hennes forskningsprojekt på Mathilda Wrede-institutet undersöker hur familj och/eller vänner kan vara involverade i en psykiatrisk patients vårdprocess. Fokus för Annas forskning ligger hos de professionella inom psykiatrin (socialarbetare, sjukskötare och läkare) och deras inställning till och erfarenheter av samarbete med familj och vänner. Anna Wiks forskningsmetoder är till största delen kvantitativa och i detta forskningsprojekt kommer information om de professionellas arbetsmetoder att samlas in delvis med hjälp av vinjettmetoden. En väsentlig del av Annas projekt är svenskspråkigheten och delvis även tvåspråkigheten och hennes projekt kommer att jämföra den aktuella situationen i Helsingfors svensk- och finskspråkiga service.

2012-2013      
Pia Erikssons forskar i adoptionsprocessen och i sin doktorsavhandling fokuserar hon på den lagstadgade service som erbjuds blivande adoptivföräldrar före en adoption. Forskningsintresset kommer från den erfarenhet som hon har av att jobba som socialarbetare med adoptivfamiljer. I sin avhandling som har ett brukarperspektiv består hennes empiriska material av kvantitativt survey data och kvalitativa narrativa intervjuer.

Pia Eriksson påbörjade sin forskning om adoptionsprocessen som forskarsocialarbetare inom två projekt i samarbete med FSKC, Helsingfors stad och MW-institutet; Det nationella projektet för tryggade och utvecklande av kunskap inom adoptionsfrågor 2005-2006 samt Riksomfattande utveckling och spridning av god praktik inom området för adoption (VAHKE) 2008-2009. Inom ramen för dessa projekt publicerade hon rapporterna: Den processartade adoptionsrådgivningen (FSKC Rapporter 1/2007) och ”I adoption är ingenting säkert före man får barnet i sin famn” – brukares upplevelser av den internationella adoptionsprocessen (FSKC Rapporter 9/2010).

2012-2013      
Ann-Marie Lindqvist
beskriver utifrån ett medborgarperspektiv hur personer med utvecklingsstörning upplever sin delaktighet på vardagens olika arenor och förklarar hur strukturella villkor möjliggör eller begränsar medborgarskap både i en omsorgs- och boendekontext. Utgångspunkten i hennes licentiatavhandling var brukarnas vardag sett ur ett brukarperspektiv. Det empiriska materialet består av dokument, deltagande observationer på ett boende och kvalitativa intervjuer med professionella. Doktorsavhandlingen strävar till att utveckla praktiken och att stärka medborgarskapet bland personer med utvecklingsstörning.

2011              
Bettina von Kraemers
forskningsintresse är de sociala nätverkens betydelse för ungdomar i öppenvård. Forskningens syfte är att utreda vilken betydelse det sociala nätverket har för ungdomar inom barnskyddets öppenvård. Det sociala nätverket innefattar familj, släkt vänner, vänner i de sociala medierna, myndigheter och övriga professionella och bekanta. Syftet är också att se hur nätverkskartor kan användas som forskningsmetod och arbetsmetod i barnskyddsarbetet på ett bemyndigande sätt, med resursfokusering och nätverkstänkande som grundteorier.

2011-2012      
Eivor Österlund–Holmqvist
har forskat om och med unga arbetslösa som på olika sätt faller igenom och på så sätt riskerar att bli utslagna. Idén har varit att integrera praktisk och teoretisk kunskap för att skapa nya genomtänkta redskap för arbetet som beaktar sammanhanget och de lokala behoven i Helsingfors och Raseborg. Ett viktigt redskap i forsknings- och utvecklingsprojektet är framtidsdialoger. Under sin tid som forskarsocialarbetare har hon påbörjat sin yrkeslicentiatavhandling.

2010-2011      
Raija Koskinen forskade
i hur förändringen av klientdatasystemet har påverkat aktörskapet i det lagstadgade sociala arbetet inom barnskyddet. Forskningens syfte är att nå den vardagsverklighet som de olika aktörerna möter i och med att det sker förändringar i verksamhetsmiljön. Mera specifikt fokuserar forskningen på de förändringarna som gäller dokumentation i socialt arbete och de grundläggande arbetsprocesserna. Raija Koskinen har samlat in material till sin forskning under den perioden när Helsingfors stad övergick till ett nytt datasystem inom barnskyddet. Ur metodologisk synvinkel sker forskningen inom ramen för aktionsforskning och ett delmål har varit att stöda barnskyddsteamet i förändringen. Under sin tid som forskarsocialarbetare avslutade hon sin pro gradu-avhandling och påbörjade sin doktorsavhandling. Pro gradu 2011

2008-2010     
Katarina Fagerström
utförde ett aktionsforskningsprojekt vars målsättning var att tillsammans med deltagarna i gruppledarutbildningarna i Ekenäs, Jakobstad och Helsingfors utforska vad ett lyckat bemötande av missbruksproblem är uppbyggt av. I gruppledarutbildningen deltog professionella som arbetar med vuxna, ungdomar och barn. Tillsammans kunde deltagarna ge varandra nya perspektiv på hur missbruksproblem kan ta sig uttryck och drabba familjemedlemmarna. Forskningsprojektet strävade efter att utveckla nya sätt att göra praktikforskning tillsammans med praktiken. Under sin tid som forskarsocialarbetare har hon påbörjat sin doktorsavhandling. Artikel: Tidigt stöd i missbrukarvården, 2010.

2008-2010     
Ylva Krokfors
utförde för yrkeslicentiatexamen en etnografisk undersökning där hon på en rehabiliteringsanstalt har observerat hur en socialarbetare intervjuar äldre människor som kommit på rehabiliteringskurs. Undersökningens syfte var att lyfta fram och granska socialarbetarens aktör skap i dessa möten. Artikel: Sosiaalityöntekijän toimijuus tapaamisessa iäkkään kuntoutujan kanssa. Kuntouttavan sosiaalityön erikoisala. Helsingin yliopisto, 2009.

2008-2009     
Harry Lunabba
gjorde en etnografisk studie om att bemöta pojkar i skolan. Frågeställningarna för studien fokuserar på hur pojkar utrycker emotioner, erfarenheter och bekymmer i sin vardag samt hur pojkar pratar om sina angelägenheter med andra ungdomar, vuxna eller med professionella hjälparbetare. Vidare fokuserar forskningen på hurdana uppfattningar, erfarenheter och föreställningar pojkar har om professionellt hjälparbete. Under sin tid som forskarsocialarbetare påbörjade han sin doktorsavhandling och blev senare antagen som doktorand i SOSNETS forskarskola. Pro gradu 2007.

2006-2007     
Ann-Marie Lindqvist
slutförde sin yrkeslicentiatavhandling om delaktighet för personer med utvecklingsstörning. Avhandlingen beskriver förutsättningar och hinder för delaktighet i vardagslivet och i forskningsprocessen. Studien genomfördes som en kvalitativ deltagarorienterad forskning där personer med utvecklingsstörning deltog i producerande av kunskap genom att delta i en referensgrupp, som intervjuare och som informanter.
FSKC Rapporter 5/2008.

Mikaela Lindroos har gjort praktikforskning i mångkulturellt socialt arbete på individnivå. Syftet med forskningen var att studera på hurdant sätt olika världsbilder kan beaktas och medvetandegöras i det dagliga sociala arbetet med invandrare. FSKC Rapporter 1/2008.

2005             
Johanna Boström
forskade om socialt stödarbete med invandrarfamiljer ur ett brukarperspektiv. Under sin tid som forskarsocialarbetare arbetade hon med sin pro gradu-avhandling. Pro gradu 2006.

Maria Andtfolk gjorde en pro gradu- avhandling om klientperspektiv på barnskyddets initialbedömning i Helsingfors. Syftet var att ur ett klientperspektiv utvärdera hur initialbedömningen i barnskyddet förverkligats med hjälp av en ny initialbedömningsmodell. Pro gradu 2006.

2004             
Johanna Levälahti
slutförde sin pro gradu-avhandling om sociala nätverk och socialt stöd i förändringsprocessen från alkoholmissbruk till nykterhet. Pro gradu 2005. 

2002-2003     
Anna von Bruun
påbörjade sin yrkeslicentiatavhandling om spädbarn i socialt arbete inom barnskyddet. Hon fungerade även som projektchef i projektet TIBIR och skrev 2006 slutrapporten ”Tidig identifikation av barn i riskzonen- verktyg i att förebygga utslagning”. FSKC Rapporter 12/2005,

Stina Sjöblom startade ett självvärderings- och utvecklingsprojekt om socialarbetet inom handikappsektorn. Projektet riktade sig till socialarbetarna i social- och omsorgsbyråerna. Projektet var en del av hennes yrkeslicentiatavhandling ”Har de blivit hjälpta så att de blivit stjälpta?” En studie i socialarbetets potential och gränser inom handikappservice. FSKC Rapporter 2/2008.