Strategi och verksamhet 2009-2023

FSKC:s strategi

Mission

Ab Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området (FSKC) är ett allmännyttigt bolag som är en anlitad aktör för främjande, utveckling och implementering av reform- och utvecklingsarbete för social- och hälsovård.

FSKC:s mission har en svensk- och tvåspråkig agenda och värnar om att reform- och utvecklingsarbetet skall genera sådan kunskap och växelverkan som bidrar till brukarnas välfärd.

Vision

FSKC vill genom sitt arbete säkerställa att social- och hälsovården utvecklas på en hög nivå och utförs så att den svensk- och tvåspråkiga befolkningens behov beaktas, att det sociala området stärks och att basen för arbetet vilar på vetenskaplig grund.

Verksamhetslinjer och tyngdpunkter

FSKC:s värdegrund

• FSKC arbetar utgående från principen om etisk och hållbar social utveckling

• FSKC vill gynna ett dialogiskt, lärande och delaktighetsfrämjande arbetssätt

• FSKC arbetar för en jämlik och inkluderande samhällsutveckling

• FSKC vill säkra en tillräckligt stor egen kritisk massa av sakkunskap för att trygga verksamhetsförutsättningarna

Det sociala området

Stärkandet och utvecklingen av det sociala området och dess uppdrag är en helhet som fordrar speciell uppmärksamhet och insatser under de närmaste åren. FSKC vill trygga att resurserna för det sociala områdets utveckling är tillräckliga och på samma nivå som hälsovårdens. I förändrings- och reformarbete är det viktigt att lyfta fram det sociala området men också att utveckla och förädla dess uppgift så att resultaten gagnar brukarna. FSKC strävar att förmedla kritisk kunskap och att verka för att kunnandet inom området utvecklas och förstärks.

Uppgifter för förändrings- och utvecklingsarbete

FSKC omsätter bolagets mission och vision till verksamhet i dialog med sina samarbetsparter genom att planera, utföra, stödja, ta fram ny kunskap och utvärdera verksamheter inom olika verkställighetsprogram. FSKC:s arbete omfattar också insatser för utvecklandet av social- och hälsovården med primärt fokus för utvecklandet av tjänster på svenska nationellt och frågan om välfärdsområdenas uppgift. Det nya gränssnittet mellan kommunerna och välfärdsområdena fordrar också uppmärksamhet på det förebyggande arbetet. FSKC vill ge möjlighet att delta i kunskapsproduktion, leverera forskning omsatt till praktisk kunskap och verktyg som stöd i förändringsarbete och verksamhetens utveckling. Framgången för arbetet förutsätter en tillräcklig egen personal och en aktiv växelverkan mellan FSKC och forskare, lärare och utvecklingspersonal i andra organisationer och högskolor.

Verksamhetens målgrupp

FSKC:s målgrupp är det sociala områdets aktörer och inkluderar både experter, praktiker, studerande och brukare. För att FSKC:s arbete skall beredas största möjliga framgång och utdelning är det av speciell vikt att inkludera chefer och mellanchefer i välfärdsområdena och organisationer generellt och ledare som ansvarar för förändringsarbete speciellt.

FSKC:s nätverk

FSKC:s styrka och fördel är bolagets breda nätverk och kontakter som omfattar 1) välfärdsområdena och organisationerna i Svensk Finland 2) universiteten och högskolorna samt Mathilda Wrede- och Helsinki Practice Research Center (HPRC) 3) kompetenscentren 4) landskapsförbunden samt ansvarsinstanserna för reformarbetet 5) social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa- och välfärd 6) vetenskaps- och utvecklingssamfund i Norden. Det breda nätverket ger möjlighet för att förhandla om och säkra uppdrag/verksamhet, rekrytera personal, påverka reformarbetets upplägg och framför allt att säkerställa målsättningen om att arbetet utgår från en vetenskaplig grund.

****************************************

FSKC:s VERKSAMHET

FSKC 2023:

Den gemensamma kunskapsbildningen mellan praktiker, utvecklare, forskare och utbildare är en central utgångspunkt för FSKC:s arbete. FSKC stöder och stimulerar nyskapande former för utveckling och är mån om att föra en dialog med professionella inom olika sektorer och i olika regioner i Svenskfinland.

Under FSKC:s tjugoandra verksamhetsår tillämpades bolagets strategi från år 2017 fortsättningsvis. Det visade sig att det strategiska målsättningarna och agendan kunde tillämpas fortsättningsvis. Under året uppdaterades strategin till vissa tekniska delar för att motsvara social- och hälsovårdsreformens stipuleringar. Vidare kan bolaget stöda sig på den gemensamma strategin för samtliga kompetenscenter. Strategin består av en mission som utgår ifrån att FSKC är ett allmännyttigt bolag som är en anlitad aktör för främjande, utveckling och implementering av reform- och utvecklingsarbete för social- och hälsovård. Vidare skall FSKC ha en svensk- och tvåspråkig agenda och värnar om att reform- och utvecklingsarbetet skall genera sådan kunskap och växelverkan som bidrar till brukarnas välfärd. Visionen utgår ifrån att bolaget vill genom sitt arbete säkerställa att social- och hälsovården utvecklas på en hög nivå och utförs så att den svensk- och tvåspråkiga befolkningens behov beaktas, att det sociala området stärks och att basen för arbetet vilar på vetenskaplig grund.

År 2023 var det första produktionsåret för social- och hälsovårdens genomförande och för de nya välfärdsområdena. Kompetenscentren inom det sociala området fortsatte med arbetet att konsolidera sin verksamhet i riktningen välfärds- och samarbetsområdena. FSKC fick nya ägare då kommuner överlät sina aktier till välfärdsområdena. I landet ordnades också riksdagsval och en ny regeringsbas togs fram. Kompetenscentren idkade ett aktivt påverkansarbete med målsättningen att lyfta fram FUUI-frågor och sektorns finansieringslösningar. Regeringsprogrammet innehåller dock denna gång inte många anteckningar om social- och hälsovården överlag och än mindre något nämnvärt om branschens forskning- och utveckling. Under årets lopp har det också framkommit att denna regering inte kommer att introducera något utvecklingsprogram för social- och hälsovård. Verksamhetsmiljön har sålunda varit hyfsat utmanande under år 2023 och många aktörer planerar för en framtid med osäkerhetsmoment. För att bättre kunna orientera sig i detta läge beställde FSKC en utredning och kartläggning över välfärdsområdenas utvecklingsbehov och samarbetsönskemål. Utredningen kan väl ligga som grund för hur verksamheten byggs upp och prioriteras i framtiden. Med tanke på det något öppna nationella och strategiska läget kunde FSKC trots allt ha projektverksamhet i produktion – såväl beprövade som nya koncept. FSKC och Mathilda Wrede-institutets samt HPRC:s forskningsverksamhet tog också många nya steg med ett flertal intressanta frågeställningar på agendan.

Kansa-koulu 5-projektet inleddes 1.1.2023 och avslutas 31.3.2024. Projektets har under året haft en heltidsanställd svensk regionala koordinator. Kansa-koulu 5-projektet består av två arbetspaket. I arbetspaket ett - kartläggning och distribution av behov och nuläget - ingår följande delar: organisering av en nationell projektgrupp, organisering av arbetsgrupp för privata aktörer, organisering av nätverk för nyckelpersoner inom välfärdsområdena och medverkan i nationellt nätverk som främjar utveckling av dokumentering. Arbetspaket två - förstärkning av dokumenteringskunnandet - består av delområdena att arrangera dokumenteringsexpertutbildning, stöd till utbildade dokumenteringsexperter, dokumenteringens grundpaket: produktion, pilotering och publicering och stöd till dokumenteringskoordinatorerna. FSKC:s insats i projektet gäller i första hand det andra arbetspaketets delområden arrangera dokumenteringsexpertutbildning, stöd till dokumenteringsexperter och stöd till dokumenteringskoordinatorerna. Projektet har ordnat dokumenteringsexpertutbildningar både för privata sektorn och offentliga sektorn. Utbildningarna ordnas på den digitala utbildningsplattformen Howspace, varje utbildningsgrupp pågår i fyra veckor. Till utbildningsgrupperna för den privata sektorn sökte ca 800 personer. Av dem antogs 404 personer till den finskspråkiga utbildningen och 23 till den svenskspråkiga utbildningen. Ansökningsprocessen till den offentliga sektorns utbildningsgrupper skedde inom välfärdsområdena. Projektet erbjöd välfärdsområdena ett visst antal av de totalt 282 platserna till de finskspråkiga utbildningsgrupperna och de två språkiga välfärdsområdena och Åland erbjöds därutöver ett visst antal av de 69 platserna till de svenskspråkiga grupperna. Ca 90% av de antagna genomförde utbildningen. Innan utbildningarna körde igång hösten 2023 har projektet gjort ett stort arbete med att uppdatera och bearbeta utbildningsmaterialet från Kansa-koulu 4-projektet. Det svenska utbildningsmaterialet har genomgått en stor språklig bearbetning utöver uppdateringen och bearbetningen, svenskt stödmaterial och referenser har lagts till och flera föreläsningar som enbart fanns på finska i Kansa-koulu 4 har bandats in på svenska. De föreläsningar som inte bandades in på svenska var textade till svenska. Det här arbetet var synnerligen viktigt med tanke på att Kommunernas socialtjänst på Åland önskat att åländska deltagare kunde få gå dokumenteringsexpertutbildningen, eftersom Åland nu också kommer att gå med i Kanta. Stödet till dokumenteringsexperter består i Kansa-koulu 5 främst av att det material om dokumentering som är tillgängligt för dokumenteringsexperterna och allmänheten uppdaterades och bearbetades. De svenska dokumenteringsexperterna har därutöver fått extra stöd i form av två nätverksträffar. 15 dokumenteringsexperter från både offentliga och privata organisationer i hela Svenskfinland deltog i träffen. De fick uppdaterad information om dokumentering och en lägesrapport över Kansa-koulu 5-projektet. Därutöver erbjöds de möjlighet att i smågrupper diskutera dokumenteringsfrågor. Deltagarna önskade enhälligt fortsättning på nätverksträffarna. De upplevde att det är svårt att hålla sig ajour i dokumenteringsfrågor, speciellt svensk information är svår att få och hitta och att de inte har möjlighet att diskutera dokumenteringsärenden på svenska i andra forum. På följande nätverksmöte deltog 30 dokumenteringsexperter från alla tvåspråkiga välfärdsområden och Åland, men också från privata organisationer och en utbildningsinstitution deltog. THL levererade aktuell information och deltagarna hade möjlighet att ställa frågor till dem. Även om Kansa-koulu 5-projektet tar slut 30.3.2024 kommer FSKC att hålla i trådarna för ytterligare två nätverksträffar under år 2024. Den svenska regionala koordinatorn har under projektets lopp samarbetat med de andra regionala koordinatorerna när det gäller samarbetet med välfärdsområdena. Det regionala samarbetet har skräddarsytts enligt välfärdsområdets och dokumenteringskoordinatorns behov.

Det av Svenska Folkskolans vänner finansierade projektet Syty i skolans målsättning är att introducera ett systemiskt arbetssätt i skolan för att stöda, utveckla och stärka elevers, lärares och hela skolgemenskapens välbefinnande. Coachningen bygger på ett systemiskt-dialogiskt förhållningssätt, vars mål är att stärka gemenskapen, förbättra atmosfären för att hantera elevers utmanande situationer tillsammans med eleven, vårdnadshavaren och elevens nätverk. Projektplanen presenterades för ett flertal skolor i Svenskfinland under ett teams tillfälle, efter vilket skolorna fick anmäla sitt intresse. Skolor som valdes till projektet var Winellska skolan från Kyrkslätt, Bobäck skola från Kyrkslätt samt Lyceiparkens skola från Borgå. Ett krav för att kunna delta var att även personer från ledningsgruppen och skolans rektor deltar i utbildningen och arbetshandledningen. Utbildningen bestod av fyra dagar under vilka man gick igenom grunderna för ett systemiskt förhållningssätt, praktiska övningar och gav utrymme att skolvis skapa en plan över hur man på ett systemiskt sätt kunde öka välbefinnandet i den egna skolan, såväl för personal som elever. Dessa utbildningsdagar arrangerades under hösten 2023. Under våren 2024 får varje skolas deltagare grupparbetshandledning/skola för implementeringen av den egna planen sammanlagt 3 ggr/skola samt ett gemensamt handlednings och uppföljningstillfälle i april för alla som deltagit i utbildningen. Sammanlagt deltog 23 personer i utbildningsprocessen.

VTR forskningsprojektet MULTIPRAX 2022–2024: Vardagseffekter i systemisk praxis - en multifallsstudie med främjan att utveckla hållbara och kunskapsdrivna välfärdstjänster fördes till produktion för FSKC:s del under året genom att FSKC deltog i de flesta planeringsmötena och med sikte på att utföra än mer uppdrag under år 2024 då forskningsprojektets resultat står klara och FSKC kan delta i arbetet med att föra resultaten till implementering. Forskningen bedrivs i Västra Nyland, Egentliga Finland och Österbotten. Forskningsfrågorna är: 1) Vilka är förståelserna av det gemensamma språket och värderingarna i systemisk praxis och hur syns dessa på olika nivåer? (vad handlar systemisk praktik om, processerna, förståelse bland ledare, professionella och klienter, men också språk), 2) Hur har barns delaktighet och barnsensitiv kunskap dokumenterats och realiserats samt utvecklats i de olika case som studeras?, 3) Hur syns de professionellas systemiska förhållningssätt i samskapande av vardagskunskap?, 4) Vilka är de sammantagna vardagseffekterna av systemisk praxis i de olika verksamhetsområden? (bedömning av effekter, spår av effekter på olika nivåer).

Inom ramen för nätverksarbetet har FSKC deltagit i styrgrupperna för Framtidens social- och hälsovårdscentral -projekten i Helsingfors och Österbotten, ledningsgrupperna för Spelklinikens regionala stöd, styrgruppen för VTR-projektet ”Johtajat puristuksessa - Sosiaalihuollon johtaminen ja sen tulevaisuus hyvinvointialueilla (PURJO) –hanke”, styrgruppen för ”Johtaminen terveydenhuollossa (JTH) koulutusohjelma”, ledningsgruppen för praktiksamarbete i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, nämnden för tillsyn över yrkesutbildade personer och Ungdomsverkstaden SVEPS ledningsgrupp. FSKC har också deltagit i Västra Nylands välfärdsområdes specialuppdrags nätverk för representanter för välfärdsområdena och det nygrundade inspirationsnätverket. FSKC har också medverkat i den under året tillsatta kompetenscenterdelegationen. FSKC har dessutom etablerat kontakter med regelbundna möten med projektet som ger stöd till tredje sektorns organisationer med tanke på social- och hälsovårdsreformen. Österbottens välfärdsområde har inbjudit FSKC att medverka som stöd för områdets projekt för strukturellt socialt arbete.

FSKC har skött om koordineringen av kompetenscenterchefsnätverket sedan 2019. Huvudmålet för detta arbete har varit att fungera som samordnare av kompetenscentrens nationella utvecklingsuppdrag dvs verka som förbindelsefunktion mellan kompetenscentren och social- och hälsovårdsministeriet och andra intressenter. Vidare har FSKC skött om kommunikationen för kompetenscentren i förhållande till förberedelser för social- och hälsvårdsreformens verkställighet till den del frågorna tangerar FUUI-verksamhet och kompetenscentrens framtid. Koordineringsuppdraget gav också FSKC arbete med att leda processen för en uppdatering av kompetenscentrens nya gemensamma strategi. Den nya strategin färdigställdes under året och är nu i produktion. Vidare har man också 2023 idkat en hel del påverkansarbete. Tillsammans med Talentia, Huoltaja säätiö och Sosnet -nätverket har man författat dokument om FUUI-frågor inför riksdagsvalet och regeringsförhandlingarna. Påverkansarbete, och det med än mer intensiv takt och med många insatser, fick bedrivas på hösten när statens budgetförslag skar ner på kompetenscentrens statsstöd med över 30% jämfört med budgeten för året 2023. Via riksdagens lyckades man säkra en liten tilläggsfinansiering för år 2024. Kompetenscentren har också försökt arbeta för att höja på budgetramen – dock utan resultat. Social- och hälsovårdsministeriet beställde av kompetenscentren en utredning över ”Socialvårdens nivåindelning i de nya social- och hälsovårdsstrukturerna”. Två utredare anställdes och kompetenscentren ordnade med informationsinsamling och intervjuer med nyckelpersoner. Tillsammans med Klient- och patientsäkerhetscentret ordande kompetenscentren en rad workshop för introduktion av centrets strategi. På uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet arrangerade FSKC ett hörandetillfällen på svenska om barnskyddets reformarbete. Kompetenscenternätverket har fortsatt med arbetet att systematiskt att bygga upp kontakter till nya samarbetsparter. FinCCHTA (Finnish Coordinating Center for Health Technology Assessment) och Stiftelsen för vårdforskning (Hotus) gav också år 2023 gemensamt arbete. Genom FinCCHTA kunde man genast inleda gemensamt projektsamarbete - ”Kustannusvaikuttavuus osaksi sosiaali- ja terveydenhuollon kansallisia näyttöön perustuvia suosituksia” eller det sk SoSu-projektet. Med Sosnet -nätverket och professionsledarna på välfärdsområdena beslöt man att sammankomma till regelbundna möte för att genomföra gemensamma åtgärder för att lyfta det sociala området. Kompetenscentren har arbetat gemensamt för att få en ny och enligt förordningen stipulerad roll i avtalen för samarbetsområdena. Också arvet efter de sk OT-centralerna har kompetenscentren beslutat att värna om.

FSKC har deltagit i en projektansökan till Svenska Kulturfonden med rubriken ”Forskningsprojektet Identifiering av invandrares agens i Svenskfinland genom samskapande socialpolitik [IDA]. Denna och FSKC:s egna ansökan för ytterigare finansiering av Syty i skolan projektet bar inte frukt. FSKC och kompetenscentren har jobbat ihäridgt för att få en fortsatt finansiering för Kansa-koulu projekthelheten. En mindre summa har reserverats för detta, men inte så mycket att svensk verksamhets skulle kunna tryggas. Kompetenscentren har inlämnat VTR-forskningsansökningar i bl.a. dokumenteringsfrågor, men inte erhållit medel för detta ändamål.

Verksamheten inom ramen för Mathilda Wrede-institutet har haft under året primärt fokus på att utföra praktikforskning i socialt arbete på doktorandnivå, med målet att utveckla forskningsbaserad kunskap om aktuella praktiker/fenomen i samverkan med fältet, delta i Matilda Wrede-institutets och Helsinki Practice Research Centres planerings- och utvecklingsarbete, undervisa och handleda studerande inom Helsingfors universitets praktikforskningskurser 1-2 för studerande på magisternivå och att sköta koordineringen av forskningsämnen. Forskarsocialarbetarens forskning undersöker invånares engagemang i miljörörelser i Helsingforsregionen, med särskilt fokus på intersektioner mellan klimatförändringen och sociala rättvise- och välfärdsfrågor. Syftet är att åskådliggöra hur ekosociala rättvisefrågor förstås från ett invånarperspektiv, och särskilt hur solidaritet riktas gentemot särskilt utsatta samhällsgrupper över olika platser och tid, såsom globalt sårbara grupper på platser där klimatförändringarnas konsekvenser redan nu är kännbara samt barn, unga och kommande generationer vars framtidsplanering påverkas av en otrygg framtid. Forskningen utvecklar en analys av hur gräsrotsaktörer bidrar till ny kunskap om välfärds- och sociala hållbarhetsfrågor, samt hur denna kunskap kan bidra till en breddad förståelse för socialt arbetes uppdrag och beredskap i en tid av klimatförändring. Under 2023 låg forskningsprojektets fokus på analys av det insamlade empiriska materialet bestående av intervjuer med och bloggtexter skrivna av invånare engagerade i miljörörelser. Denna doktorsavhandling författas i form av en monografi. Helsinki Practice Research Centre (HPRC) ordnade under 2023 evenemang kring temat praktikforskning. Under hösten fortsatte Practice Research Talks och International Doctoral Practice Research Seminar samt forskningsmorgonkaffet i socialt arbete som anordnades i samarbete med kompetenscentret Socca och Helsingfors stad. Praktikforskningsdagen och forskningsmorgonkaffe i socialt arbete riktar sig speciellt till professionella inom det sociala området, ledning, sakkunniga och utvecklare. Practice Research Talks webbinarierna och International Doctoral Practice Research Seminar riktar sig även till personer inom det nationella och internationella forskarsamfundet.

Under våren inleddes diskussionerna om att uppdatera Mathilda Wrede-institutets avtal. Ikraftvarande avtal är från år 2010. På hösten fortsatte man arbeta med uppdateringen med möten och diskussioner med alla intressenter såväl gamla som nya. Det nya avtalet kommer att förslagsvis ha en ny finansieringslogik. Planen är att det nya avtalet skall vara klart för underteckning före sommaren 2024.

År 2008 var FSKC en av initiativtagarna till grundandet av Föreningen Familjeparasollet rf. Genom föreningen har många nya koncept och substansområden sett dagens ljus, bla familjecenterverksamheten och -idén. De senaste åren har dock visat att det inte finns energi och tid att bedriva denna typ av verksamhet. Det har dessutom blivit än svårare att hitta finansiering. FSKC ordande med att uppgöra alla nödvändiga handlingar för föreningens upplösning. Beslut om upplösning fattades av föreningens årsmöte i september 2023.

FSKC och Mathilda Wrede-institutet har informerat om sin verksamhet på sociala medier, FSKC:s webbplats och e-postlista. Kompetenscenterbyrån och Mathilda Wrede-institutet verkade fortsättningsvis vid Georgsgatan 18 A 8, 00120 Helsingfors. En flytt till nya utrymmen är dock förestående eftersom SFV-huset G18 kommer att renoveras. Renoveringen inleds enligt uppgift år 2025.

FSKC 2022:

Under FSKC:s tjugoförsta verksamhetsår tillämpades bolagets strategi från år 2017 fortsättningsvis. Det visade sig att det strategiska målsättningarna och agendan kunde tillämpas fortsättningsvis under kristiden och de annars förändrade omständigheterna så som konstaterades under året innan. Strategin består av en mission som utgår ifrån att FSKC är ett allmännyttigt bolag som är en anlitad aktör för främjande, utveckling och implementering av reform- och utvecklingsarbete för social- och hälsovård. Vidare skall FSKC ha en svensk- och tvåspråkig agenda och värnar om att reform- och utvecklingsarbetet skall genera sådan kunskap och växelverkan som bidrar till brukarnas välfärd. Visionen utgår ifrån att bolaget vill genom sitt arbete säkerställa att social- och hälsovården utvecklas på en hög nivå och utförs så att den svensk- och tvåspråkiga befolkningens behov beaktas, att det sociala området stärks och att basen för arbetet vilar på vetenskaplig grund.

Året 2022 var för FSKC, och som för många andra organisationer i branschen, ett banbrytande år då förberedelserna för social- och hälsovårdsreformen gick in i sina mest intensiva faser. För kompetenscentren som bolag och organisationer medförde reformarbetet en konsolidering av ägarförhållandena. Kompetencenterlagen ändrades under året sålunda att skrivningarna om kommuner och samkommuner som kompetenscentrens organisatörer ersattes med välfärdsområdena. Kommunerna på fastlandet inledde därför processerna med att överföra sitt aktieinnehav till välfärdsområdena. FUUI-frågor sysselsatte fortsättningsvis kompetenscentren, som var för sig på sitt håll och tillsammans nationellt, bidrog till dessa helheters planering och innehållsproduktion. FSKC:s arbete i Svenskfinland utgick långt från arbete i VPS-gruppen (Vård på svenska arr. Folktinget och Kommunförbundet) och genom att etablera kontakterna till beredningen av det två svenska specialuppdragen som sköttes av Egentliga Finlands och Västra Nylands välfärdsområden. FSKC:s substansverksamhet fokuserade fortsättningsvis på de omfattande projektverksamheterna för sektorsövergripande utveckling av barnskyddet och utvecklingen av dokumentationskunnande inom socialvården. Barnskyddsprojekten TOP och Tullas genomfördes så som tidigare i Västra och Södra Finland och ett nytt Kansa-Koulu 4.0 fördes till produktion under året nationellt. Samtliga dessa tre avslutades per 31.12.2022.

FSKC förverkligade sålunda fortsatt arbete för de svenska uppdragen och arbetspaketen inom den sektorsövergripande utveckling av barnskyddet uppdelat på två projekthelheter TOP (Stöd från rätt plats) och Tullas (Framtidens barnskydd). Bolaget fick tilldelat en mycket bra och tillräcklig resursering för hela projekttiden och man kunde sålunda arbeta med hela Svenskfinland som arbetsfält. Tullas-projektet uppdelades på sex arbetspaket: 1) Barnskyddets mångaktörsnätverket för tjänster inom arbetet med missbruk och beroende, 2) Stöd med låg tröskel för unga som faller emellan 3) Mångaktörs utvärdering 4) Främjande av mångprofessionellt samarbete för svenskspråkiga barn och unga 5) Systemiskt arbete och tankemodeller 6) Barnens och ungas delaktighet. FSKC har tagit del av arbete inom samtliga arbetspaket under något skede av projekttiden men arbetat mest och enligt uppdrag med arbetspaket 4. Det arbetet har fokuserat på en intensiv process med en egen pilot i Hangö. FSKC och projektet har fört samma social- och hälsovård samt bildning och småbarnsfostran till gemensamt och systemiskt arbete. Inom piloten ville man skapa ett smidigt mångprofessionellt samarbete för svenskspråkiga familjer. Vidare har FSKC jobbat med att planera och utföra Västra Nylands familjecenterutbildning och deltagit i allehanda tvåspråkiga workshop och Teamsutbildningar om bl.a. systemiskt arbete. Materialproduktionen har också varit mycket omfattande med broschyrer och videoproduktion om det systemiska veckomötet. Samarbetsmöten med ledande socialarbetare och familjeterapeuter inom projektområdet har också ordnats och de som tvåspråkiga. TOP-projektet har omfattat systemisk grundutbildning på projektområdet och ordande av systemiska sk booster workshops både i Österbotten och Egentliga Finland. Utvecklingsarbete med systemiskt samarbete som ledande tema med rusvården och Lagmansgården har utförts på svenska. Dessutom har FSKC fördelat resurser på samarbete med erfarenhetsexperter på svenska. På hösten levererade kompetenscentren en ansenlig mängd information baserat på dessa projekt och tidigare utvecklingsarbete för barnskydd till social- och hälsovårdsministeriet med anledning av totalreformen av barnskyddslagstiftningen.

Kansa-koulu 4 projektet kunde inledas i maj 2022 och skulle bli en mer eller mindre direkt fortsättning på det tidigare tredje projektet. Under planeringen av projektet satsade kompetenscentren mycket på att bygga upp samarbetsstrukturer i riktning välfärdsområdena för att stärka Kansa-koulu projektets genomslagskraft men också i akt och mening att förkovra socialvårdens informationshantering överlag och strategiskt. Det fjärde projektet innehöll arbetspaketen: 1) Ordandet av dokumenteringsutbildningar, 2) Stärkande av dokumenteringsexperternas kunnande, 3) Skapande av förutsättningar för samarbetsnätverk, 4) Planering av verktyg för att öka på dokumenteringskunnande. Den digitala plattformen Howspace användes fortsättningsvis som huvudsaklig utbildningsmiljö. FSKC kunde till projektet knyta en hel och dedikerad resurs för arbete med det svenska uppdraget. Till dokumenteringsutbildningarna sökte 1130 personer varav 419 utvaldes. Totalt organiserades 18 utbildningsgrupper, varav 2 svenska, och 346 dokumenteringsexperter utexaminerades, varav 34 dvs 10% gick utbildningen på svenska. 175 personer jobbade inom den offentliga sektorn och 162 inom den privata samt 8 inom utbildningsorganisationer. Dokumenteringsexperter kunde utbildas på samtliga välfärdsområden. Det svenska utbildningspaket uppdaterades så väl som det finska. Översättningsarbetet var sålunda omfattande igen en gång och krävde kontroll, genomgång och editering av FSKC. Utbildningen omfattade i tid fyra veckor med lika många utbildningsmoduler och – teman: 1) Dokumentering som en del av klientarbetet, 2) Strukturerad dokumentering, 3) Sektorsövergripande dokumentering samt dokumentering i kontaktytorna mellan social- och hälsovård, 4) Dokumentering och informationshantering inom socialvården. Inom projektet upprätthölls också arbetsutrymmet Nätverksform för kollaboration mellan dokumenteringsexperter och för att hålla deras kunskap a jour. Forumet fungerade också på svenska. En materialbank producerades som är öppen för alla intresserade. Banken innehåller också svenskt material.

FSKC kunde allokera en summa för en fortsatt utveckling av konceptet med föreläsningar för professionella inom utbildnings-, social- och hälsovårdssektorn om sexuella övergrepp, trakasserier mot barn och unga, förebyggande arbete, bemötandet och anmälningsskyldighet. FSKC samarbetade också under året med de främsta utbildarna och experterna på området Patricia Thesleff (Sexualterapeut, Arbetshandledare, Sexuality Educator and Sexual Health Promoter (NACS)), Julia Korkman (Docent i rättspsykologi, ÅA). FSKC ordande under våren två diskussionstillfällen för målgruppen tillsammans med Korkman och Thesleff.

Inom ramen för rubriken nätverksarbetet har FSKC deltagit i nätverk ss THL:s familjecenternätverk, SVEPS ledningsgrupp, styrgrupperna för Framtidens social- och hälsovårdscentral -projekten i Helsingfors och Österbotten. FSKC var också inbjuden till arbetsgruppen för utveckling av HUS svenska digitala tjänster, ledningsgrupperna för Spelklinikens regionala stöd och ETU VTR-projektet, arbetsgruppen för utvecklings av tvåspråkigt digitalt familjecenter i Egentliga Finland. FSKC har också knutit samarbetskontakter till Yrkesinstitutet Prakticum.

FSKC har också skött om koordineringen av kompetenscenterchefsnätverket sedan 2019. Huvudmålet för detta arbete har varit att fungera som samordnare av kompetenscentrens nationella utvecklingsuppdrag dvs verka som förbindelsefunktion mellan kompetenscentren och social- och hälsovårdsministeriet och andra intressenter. Vidare har FSKC skött om kommunikationen för kompetenscentren i förhållande till förberedelser för social- och hälsvårdsreformens till den del frågorna tangerar FUUI-verksamhet och kompetenscentrens framtid. Kompetenscentren lyckades under året med att säkerställa nivån på statsstödet för följande år. Dessutom beviljades riksdagen ett tilläggsanslag om 500.000 euro. Genom FSKC:s koordineringsfunktion har också ett flertal lag- och sakkunnigutlåtanden avgivits för kompetenscentrens del, t.ex. om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården och till vissa lagar som har samband med den. Tillsammans med Sosnet-nätverket och rektorerna för universiteten som utbildar i socialt arbete författade kompetenscentren ett gemensamt ställningstagande om socialvårdens framtida FUUI-strukturer och -uppgifter. Under året deltog kompetenscentren och kompetenscentrens nätverk och intressenter också i den av sociala- och hälsovårdsministeriet beställda kompetenscenterutredningen som utfördes av Nordic Healthcare Group. Utredningen gav en god bild över hur kompetenscentren är organiserade och vilka verksamhetsförutsättningar man har byggt upp. Kompetenscenter nätverket har arbetat systematiskt med att bygga upp kontakter till nya samarbetsparter. Som exempel på detta kan nämnas FinCCHTA (Finnish Coordinating Center for Health Technology Assessment) och Stiftelsen för vårdforskning (Hotus). Genom FinCCHTA kunde man genast inleda gemensamt projektsamarbete - ”Kustannusvaikuttavuus osaksi sosiaali- ja terveydenhuollon kansallisia näyttöön perustuvia suosituksia”. Kontakter har också knutits till Den nationella barnstrategin och byrån som arbetar med strategins implementering.

FSKC har fortsättningsvis varit aktiv under året med att författa dels egna nya ansökningar och dels delta i samarbetskonsortier för gemensamma ansökningar. FSKC ansökte av Alli Paasikivi stiftelsen om medel för projektet ”Delaktig dokumentation - att utveckla dokumentation tvåspråkigt tillsammans med klienten” och av Svenska Kulturfonden för projektet ”Att utbilda professionella inom det sociala området i Svenskfinland i nya metoder kring facilitering som ett kunskapsskapande verktyg inom det sektorsövergripande samarbetet med barnfamiljer.” Dessa två ansökningar hade tyvärr inte framgång. Svenska Folkskolans vänner beviljade däremot medel för projektet ”Syty i Skolan - Vid välbefinnandets rötter, ett systemiskt arbetssätt för skolgemenskapens och elevernas välbefinnande”. Tillsammans med kompetenscentren deltog FSKC i ansökan till VTR-projektet ”Moniammatillisen kirjaamisen käytännöt ja tiedolla johtaminen: Kansa-koulu-hankkeiden kirjaamisasiantuntijavalmennusten tuottamat valmiudet sosiaalihuollossa” som dock inte beviljades medel. VTR-framgång kunde dock uppnås genom samarbete i Svenskfinland inom ramen för forskningsprojektet ”Multiprax” som under året uppstartades. Kansa-koulu 4.0 och 5 ansökningarna förbereddes också tillsammans med kompetenscentren innehållande svenska arbetspaket. De tvenne ansökningarna bar frukt.

I april ordnades den officiella invigningen av Helsinki Practice Research Centre (HPRC). Inom HPRC har allehanda verksamhet startats upp. Speciellt framgångsrikt har centret varit när det gäller VTR-projekt. Hela tre ansökningar gav positiv utdelning. Dessutom har det ordnats med seminarium och dag för praktikforskning, ”Practice Researc Talks” och internationella doktorandseminarier. Mathilda Wrede-institutets egna forskingsverksamhet har fortskridit enligt plan och under rubriken ”Entangled Exposures: Environmental Movements Promoting Social Justice and Wellbeing beyond the Human” och med insatser för VTR-forskningsprojektet ”Multiprax”. Kommunerna Borgå, Esbo, Kyrkslätt och Raseborg har överfört sina avtal om Mathilda Wrede-institutet till välfärdsområdena Östra och Västra Nyland.

Efter en paus på några år har det igen varit möjligt att ordna med seminarier och tillställningar på plats. FSKC ordnade tillsamman med kompetenscentren i Södra Finland de traditionella kompetencenterdagarna i augusti. Tillsammans med Stiftelsen Bensow och bl.a. Barnavårdsföreningen i Finland r.f., Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Mieli Psykisk hälsa Finland r.f. var FSKC delarrangör för den Finlandssvenska Barnrättsdagarna som gick av stapeln i november. Inom barnskyddsprojekten och Kansa-koulu 4 har det ordnats med allehanda tillställningar både on line och på plats. FSKC har också hållit föredrag om aktuella frågor från FUUI-fältet på THL:s svenska seminarium för de tvåspråkiga välfärdsområdena och studeranden vid Yrkeshögskolan Novia.

FSKC och Mathilda Wrede-institutet har informerat om sin verksamhet på sociala medier, FSKC:s webbplats och e-postlista. Dessutom har två podcast-avsnitt producerats i serien ”Det sociala rummet”.

FSKC 2021:

Under FSKC:s tjugonde verksamhetsår tillämpades bolagets strategi från år 2017 fortsättningsvis. Det visade sig att det strategiska målsättningarna och agendan kunde tillämpas fortsättningsvis under kristiden och de annars förändrade omständigheterna så som konstaterades under året innan. Strategin består av en mission som utgår ifrån att FSKC är ett allmännyttigt bolag som är en anlitad aktör för främjande, utveckling och implementering av reform- och utvecklingsarbete för social- och hälsovård. Vidare skall FSKC ha en svensk- och tvåspråkig agenda och värnar om att reform- och utvecklingsarbetet skall genera sådan kunskap och växelverkan som bidrar till brukarnas välfärd. Visionen utgår ifrån att bolaget vill genom sitt arbete säkerställa att social- och hälsovården utvecklas på en hög nivå och utförs så att den svensk- och tvåspråkiga befolkningens behov beaktas, att det sociala området stärks och att basen för arbetet vilar på vetenskaplig grund.

Året 2021 för FSKC:s och bolagets verksamhet medförde ett fortsatt nationellt och än mer intensifierat samarbete med de andra kompetenscentren med fundamentet i den utvecklingsverksamhet som startades upp under året innan. Fokus låg sålunda på sektorsövergripande utveckling av barnskyddet och utvecklingen av dokumentationskunnande inom socialvården. Under året godkändes också social- och hälsvårdsreformen. Tillsammans med den andra kompetenscentren deltog FSKC aktivt i reformarbetet för FUUI-verksamhet och arbetet med själva kompetenscenterlagstiftningens ställning och framtid. FSKC har också arbetat för reformen via de svenska nätverken inom VPS-gruppen (Vård på svenska arr. Folktinget och Kommunförbundet) och genom att etablera kontakterna till beredningen av det två svenska specialuppdragen som handhas av Egentliga Finlands och Västra Nylands välfärdsområden.

De nationella utvecklingsprojekten var hyfsat väl resurserade också för den svenska verksamhetens del och därför kunde FSKC anställa egen projektpersonal för uppdragen. Projektet för den sektorsövergripande utveckling av barnskyddet har för bolagets del medfört arbetsinsatser i TOP- och Tullas-projektena i Västra Finland och Södra Finland. Inom Tullas-projektet har fokus lagts på projektpiloten i Hangö och utvecklingen av det systemiska förhållningssättet. Arbetet startade med en kartläggning av det sektorsöverskridande samarbetet genom att intervjua alla de arbetsgrupper och professionella som jobbar med barn- och unga i samarbete med barnskyddet. Inom familjetjänsterna och barnskyddet har man också aktivt strävat till att göra klienterna delaktiga bl.a genom att bjuda in dem till de systemiska veckomötena. Projektarbetaren från FSKC ha deltagit i dessa möten varje vecka och rollen har varit att facilitera mötena samt att handleda och utveckla arbetssättet i samarbete med arbetsteamen. FSKC:s projektarbetare har aktivt deltagit i utvecklingsarbetet på hela projektområdet genom att delat i olika arbetsgrupper gällande alla arbetspaket inom projektet. Deltagandet har gett en god helhetssyn i utvecklingsarbetet samt en möjlighet att implementera de olika arbetspaketens skörd till pilotprojektet i Hangö. Piloten i Hangö innehåller flera av de olika element som utvecklats på olika håll inom Tullas-projektet. Även ett aktivt aktörskap i såväl olika webinarier som i utvecklingsarbetet av familjecenterverksamheten i samband med övergången till välfärdsområden 2023 har gett FSKC synlighet. Rätten till service på eget modersmål har sålunda också haft en synlig roll i processerna. Samarbetet med utvecklingen av familjecenterverksamheten i Västra Nyland har varit fruktbar. De svensktalande förmännen som fått en omfattande utbildning i det systemiska förhållningssättet har haft möjlighet att delta på sitt eget modersmål i gruppdiskussioner mm. Samarbetet mellan barnskyddets utvecklingsarbete och familjecenterutvecklingen har även möjliggjort en dialog som stärker det sektorsöverskridande samarbetet, vilket på sikt gynnar den målgrupp barnskyddsprojektet jobbar för. Inom TOP-projektet har utvecklingsarbetet fokuserat sig främst på svenskspråkiga frågor och områden, där svenskan som språk spelat en roll. Arbetsinsatsen har bestått av bl.a planerande och utförande av systemiska infon tillsammans med övriga projektarbetare. Samarbete med svenskspråkiga erfarenhetsexperter och yrkesskolan Axxell har utförts med fokus på planering av stöd för ungdomar med missbruksproblematik. Systemiska sk ”booster-dagar” i Österbotten har utförts och planering av utvecklingsarbetet samt implementering av den systemiska arbetsmodellen på svenska på hela projektområdet har gjorts i samarbete med Folkhälsan. FSKC har också deltagit i pilotplanering och utförandet gällande mental- och missbrukstjänster för barn som är placerade, i samarbete med Lagmansgården.

Projektet Kansa-koulu III förverkligades under tiden 1.4.2020-31.12.2021. I detta projekt organiserades arbetet som en virtuell utbildning på en digital utbildningsplattform. Liksom tidigare Kansa-koulu-projekt utfördes projektet som ett nationellt uppdrag av kompetenscenternätverket med FSKC som huvudutförare av den svenska verksamheten. Under hösten 2021 ordnades tre svenskspråkiga utbildningar. I utbildningarna deltog sammanlagt 68 st. professionella inom det sociala området från hela Svenskfinland. Under år 2021 har digitala nätverksträffar för de svenskspråkiga dokumenteringsexperterna arrangerats både på våren och hösten. I samband med höstens nätverksträff ordnades en föreläsning/workshop i samarbete med Helsingfors universitet med rubriken: ”Dokumentation och skrivande som kreativ och reflexiv kunskapsbaserad praktik i socialt arbete”. Under hösten förverkligades också ett digitalt Nätverksforum där dokumenteringsexperterna kunde få aktuell information i form av videotalturer från bl.a. SHM och THL samt utbyta erfarenheter med varandra på såväl nationell nivå som via regionala diskussionsplattformar där man i Svenskfinland hade en egen sådan. Också en liveföreläsning om facilitering ordnades i anslutning till nätverksforumet med närmare 1000 deltagare. Under hösten 2021 skapades ett svenskspråkigt Dokumenteringsforum omfattande bl.a. en öppen svenskspråkig materialbank med utbildningsmaterial och en handbok för dokumenteringsexperter. Utbildningsmaterialet har uppdaterats enligt gällande lagstiftning och förslag på inkluderande metoder som hjälpmedel för dokumenteringsexperterna har utarbetats. Två svenskspråkiga nyhetsbrev utkom, både som öppna nyhetsbrev i komprimerad form och med mera riktat innehåll direkt till dokumenteringsexperterna. Runt årsskiftet publicerades också den första svenskspråkiga dokumenteringsberättelsen i form av en bloggtexten på forumet. Utvecklingssamarbete har även utförts med bl.a. Matilda Wrede-institutet, Helsingfors universitets svenskspråkiga socialarbetarutbildning och Helsingfors stad med vilka praktikforskningsuppdrag har framarbetats. Under hösten 2021 inleddes också praktikforskning runt de svenskspråkiga dokumenteringsutbildningarna. Forskningsrapporten, med rubriken ”Utbildningen till dokumenteringsexpert på svenska – erfarenheter och utvecklingsförslag”, färdigställdes i februari 2022. Enligt forskningsresultaten har utbildningen haft en positiv inverkan på deltagarnas dokumenteringsfärdigheter, exempelvis ansågs dokumenteringen under utbildningens gång ha blivit tydligare, mer enhetlig och klientperspektivet beaktades i större grad.

FSKC har under året också fortsatt med att utveckla konceptet för och bjuda på föreläsningar för professionella inom utbildnings-, social- och hälsovårdssektorn om sexuella övergrepp, trakasserier mot barn och unga, förebyggande arbete, bemötandet och anmälningsskyldighet. FSKC samarbetade också under år 2021 med de främsta utbildarna och experterna på området Patricia Thesleff (Sexualterapeut, Arbetshandledare, Sexuality Educator and Sexual Health Promoter (NACS)), Julia Korkman (Docent i rättspsykologi, ÅA), Jenny Lehtinen (kriminalöverkonstapel, Centralkriminalpolisen). Föreläsningar var öppna för en än mer bredare publik eftersom föreläsningarna utarbetades digitalt och det i samarbete med Yrkeshögskolan Arcada.

Inom ramen för nätverksarbetet har FSKC skött om koordineringen av kompetenscenterchefsnätverket sedan 2019. Huvudmålet för detta arbete har varit att fungera som samordnare av kompetenscentrens nationella utvecklingsuppdrag dvs verka som förbindelsefunktion mellan kompetenscentren och social- och hälsovårdsministeriet. FSKC har också deltagit i andra nätverk ss THL:s familjecenternätverk, den av Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendets LIV-arbetsgrupp, SVEPS ledningsgrupp, styrgrupperna för Framtidens social- och hälsovårdscentral -projekten i Helsingfors och Österbotten. Vidare har FSKC skött om kommunikationen för kompetenscentren i förhållande till förberedelser för social- och hälsvårdsreformens till den del frågorna tangerar FUUI-verksamhet och kompetenscentrens framtid. Kompetenscentren lyckades under året med att säkerställa nivån på statsstödet för följande år och budgetramen att motsvara denna nivå också denna gång. Genom FSKC:s koordineringsfunktion har också ett flertal lag- och sakkunnigutlåtanden avgivits för kompetenscentrens del.

Under året har FSKC i samråd med samarbetsparter varit mycket aktiv med att söka nya forsknings- och utvecklingsuppdrag. Inom ramen för det sk VTR-programmet (statlig finansiering forskning i socialt arbete) har FSKC tillsammans med bl.a. Helsingfors universitet planerat ansökningsupplägg för forskning om barnskydd med en svensk agenda och frågeställningar. FSKC har deltagit i den av kompetenscentren gemensamt framställda VTR-ansökan under rubriken ”Sosiaali-ja terveydenhuollon moniammatillinen kirjaaminen–Kansa-koulu-hankkeen opit tulevaisuuden sote-toimijoille”. FSKC har ansökt av fonder och stiftelser om medel för att utbilda professionella inom det sociala området i Svenskfinland i nya metoder kring facilitering som ett kunskapsskapande verktyg inom det sektorsövergripande samarbetet med barnfamiljer och vidare för att utföra projektet ”Delaktig dokumentation - att utveckla dokumentation tvåspråkigt tillsammans med klienten” samt för projektet ”Att öka vi-andan och respekten för varandra i Karis svenska högstadium”. FSKC har dessutom deltagit planeringen av en statsstödsansökan för ett gemensamt projekt i Svenskfinland om suicidprevention. Tillsammans med de andra kompetenscentren stödde FSKC också arbetet med ansökningarna för de sk OT-centralerna.

Mathilda Wrede-institutets verksamhet har fortsättningsvis fokuserat starkt på den egna forskningsverksamheten med forskningsupplägg under rubrikerna: ”Entangled Vulnerabilities: Environmental Movements Re-shaping Social Work's Engagement towards a Wellbeing and Sustainability beyond the Human” och ”Från studier till arbetslivet–utveckling av socialarbetarnas professionella expertis i börjanav arbetskarriären”. Under året inleddes också planeringen av Helsinki Practice Research Centre (HPRC). Till HPRC är det meningen att institutet och Heikki Waris-institutet samt andra intressenter kunde affiliera sig för ett närmre samarbete och gemensamma forskningsupplägg.

FSKC:s och Mathilda Wrede-institutets publikationsverksamhet har också under år 2021 varit hyfsat produktiv. En milstolpe uppnåddes då man kunde publicera doktorsavhandlingen författad av bolagets egna personal. Följande publikationer har utgivits:

- Salovaara Veronica: Structured Agency - Students’ Scope of Action in the Transition Phase from Basic Education to Upper Secondary Education in Finland (Mathilda Wrede-institutets forskningsserie 8/2021)
- Veronica Salovaara och Marina Bergman-Pyykkönen: ’Den emotionellt kompetenta socialarbetaren’ – en nätverksprocess för socialarbetare i Östra Nyland (FSKC Rapporter 3/2021)
- Veronica Salovaara: Sveps ungdomsverkstad. En kartläggning av verkstadens verksamhet, förutsättningar och framtidsvisioner. (FSKC Rapporter 2/2021)

FSKC 2020:

Året 2020 kan för FSKC och bolagets verksamhet generellt uppdelas i två helheter. För det första pågick, främst i samarbete med de andra kompetenscentren, förberedelser och planering samt ansökningsprocesser för uppdrag och projekt med nationell täckning. För det andra kunde de flesta av dessa initiativ föras till produktion under slutet av året. Vidare var FSKC engagerat i social- och hälsvårdsreformens inledande förberedelser med speciellt fokus på FUUI-verksamhet (dvs frågor rörande forskning, utveckling, undervisning och innovations -verksamhet). Året kom att stå i stark kontrast till året 2019 då den nationella utvecklingsagendan var under planering och färre initiativ än tidigare fanns att arbeta emot. Under år 2020 kunde vi sedan registrerar en sällan skådad variation och volym av utvecklingsprojekt som också starkt berörde det sociala området.

Inledningsvis deltog FSKC och de andra kompetenscentren i förberedelserna och planeringen av programmet för ”Framtidens social- och hälsocentral” i enlighet med de direktiv som getts av social- och hälsovårdsministeriet. FSKC bidrog speciellt med planeringskunskap till frågor rörande utveckling av digitalt familjecenter. FSKC tilldelades representation i projektens styrgrupper i Österbotten och Helsingfors. Under våren fick kompetenscentren i uppdrag att söka om medel för fortsättningen av Kansa-koulu -projekthelheten för verkställighet och implementering av lagen om klienthandlingar inom socialvården vården. Kansa-koulu III projektet inleddes sålunda på hösten med FSKC som delutförare för stöd av den svenska verksamheten och utbildningen av dokumenteringsexperter. Före sommaren färdigställde kompetenscentren också fem ansökningar för projektet om sektorsövergripande utveckling av barnskyddet 2020–2022 inom ramen för programmet för utveckling av barn- och familjetjänsterna. Barnskyddsutvecklingen fördes också till produktion under hösten med FSKC engagerat i TOP- och Tullas-projektena i Västra Finland och Södra Finland. Kompetenscentren hade framgång också med sin gemensamma ansökan för statlig finansiering av forskning i socialt arbete Forskningsprojektet med rubriken: ”Lastensuojelu lapsen etuna? – Lapsen hyvinvoinnin arviointi lastensuojelussa ja sen rajapinnoilla” är meningen att utföras i nära samarbete med utvecklingsprojekten runt om i landet. FSKC samarbetar med forskningsprojektet, men projektet ger inte FSKC resurser per se. Under året inledde kompetenscentren också förberedelserna för utvecklingssatsningar med fokus på digitalt socialt arbete.

FSKC utförde också andra mera lokala projekt och uppdrag under året. FSKC största enskilda satsning, i samarbete med kompetenscentret Verso, kom att bli projektet ”Den emotionellt kompetenta socialarbetaren/Emotionaalisesti taitava sosiaalityöntekijä”. Projektet genomfördes på finska och svenska i kommunerna Borgå, Lovisa och Sibbo med finansiering från kommunerna och Arbetarskyddsfonden. Målsättningen med projektet var att förbättra socialarbetarnas välmående i arbetet genom att erbjuda lösningsbaserade modeller för att förstå, bearbeta och handskas med känslor som känns utmanande i arbetet. Projektet utarbetades utifrån Karen Healys (professor i socialt arbete, University of Queensland, Australia) forskning om emotioner och förhöjda känslotillstånd inom socialt arbete.

En annan stor satsning av FSKC var genomförandet av utbildningsdagarna i Svenskfinland för professionella inom utbildnings-, social- och hälsovårdssektorn om sexuella övergrepp och trakasserier mot barn och unga. Bolaget samarbetade med de främsta utbildarna och experterna på området Julia Korkman och Patricia Thesleff. Utbildningarna var öppna för en bred publik bestående av personal inom utbildnings-, social- och hälsovårdssektorn, samt studeranden inom relevanta branscher.

Vidare inledde FSKC under hösten ett arbete med analys och kartläggning av Ungdomsverkstadens SVEPS verksamhet.

FSKC:s publikationsverksamhet har också under år 2020 varit produktiv. Från projektet ”Den emotionellt kompetenta socialarbetaren” har färdigställts en utförlig handbok. FSKC har medverkat i en artikel till THL:s publikation om implementering av den systemiska barnskyddsmodellen och i samband med det arbetet ordnat workshops med professionella om den systemiska barnskyddsmodellen i Jakobstadsregionen.

Mathilda Wrede-institutets verksamhet har fokuserat starkt på den egna forskningsverksamheten med påbörjande av nya forskningsupplägg under rubrikerna: ”Alternativt aktörskap i socialt arbete –glokala välfärdsutmaningar, social aktivism och kritiskt socialt förändringsarbete” och ”Från studier till arbetslivet–utveckling av socialarbetarnas professionella expertis i börjanav arbetskarriären”. Att upprätthålla institutet som ett nätverk har visat sig vara mycket utmanande, eftersom personal från samtliga intressenter till största delen har förts till olika krishanteringsuppgifter.

Exempel över FSKC:s verksamhet 2020

Projektverksamhet

- Top-hanke, Tuki oikeasta paikasta – Stöd från rätt plats. Projekttid: 2020-2022. Finansiering: Social- och hälsovårdsministeriet

- Tullas, Tulevaisuuden lastensuojelu -hanke. Projekttid: 2020-2022. Finansiering: Social- och hälsovårdsministeriet

- Kansa-koulu III. Dokumenteringsutbildning. Projekttid: 2020-2021. Finansiering: Social- och hälsovårdsministeriet

- Den emotionellt kompetenta socialarbetaren – Emotionaalisesti taitava sosiaalityöntekijä. April 2020-mars-2021. Finansiering: Arbetarskyddsfonden och kommunerna Borgå, Sibbo och Lovisa.

Seminarier, utbildning och samutvecklingsdagar

- Fyra utbildningsdagar (29.9, 20.10, 30.11 och 15.12) om sexuella trakasserier och övergrepp mot barn och unga för professionella inom det sociala området och skolor, samt studeranden inom relevanta branscher. Samtliga utbildningsdagar genomfördes på distans och nådde över 100 professionella och studeranden. Utbildningstillfällena genomfördes med bidrag ur Svenska kulturfonden. Utbildningsdagarnas innehåll: Patricia Thesleff (Sexualterapeut, Arbetshandledare, Sexuality Educator and Sexual Health Promoter (NACS)): Att förebygga sexuella övergrepp. Julia Korkman (Docent i rättspsykologi, HU, forskare, Åbo Akademi): Misstankar och utredningar om
sexuella övergrepp mot barn och unga

- FSKC deltog i den nationella familjecenterkonferensen 26.11.2020 med följande tema: Utvecklingschef Veronica Salovaara, Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området – FSKC, Sosiaalityöntekijä, suunnittelija Reeta Valta, Oy VASSO Ab”: ”Saatavuuden ja saavutettavuuden parantaminen sähköisten palveluiden avulla.”

- 30.11.2020 deltog FSKC i ordnandet av seminariet Service Day 2020 - Tiedolla hyvinvointia, tillsammans med Finnish Service Alliance (FSA). Seminariet ordnas på G18 och streamades också.

Publikationer 2020, FSKC och Mathilda Wrede-institutet

- Veronica Salovaara, Britt-Helen Tuomela-Holti, Saija Westerlund-Cook, Ann Backman: "En förändring i tankesätt, relationer och verksamhetskultur – erfarenheter från Jakobstadsregionen" i Petrelius Päivi, Yliruka Laura, Miettunen Nanna. Systeemisiä kokeiluja – kohti jatkuvaa yhdessä oppimista. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL). Työpaperi 7/2021. 225 sivua. Helsinki 2021

- Marina Bergman-Pyykkönen och Veronica Salovaara: Den emotionellt kompetenta socialarbetaren: en liten bok om känslor och kommunikation i socialt arbete. (FSKC Rapporter 1/2021)

- Veronica Salovaara & Marina Bergman-Pyykkönen: Projektrapport: ’Den emotionellt kompetenta socialarbetaren’ – en nätverksprocess för socialarbetare i Östra Nyland. (FSKC rapporter 2/2021)

- Salovaara Veronica och Valta Reeta: Digitalt familjecenter i Egentliga Finland - Behov, utmaningar och möjligheter (FSKC Rapporter 1/2020)

- Westerback, Frida; Murtonen, Emma; Metz, Judith & Julkunen, Ilse (2020) Co-creation in research with young people. I verket (Joubert) Handbook of social work practice research. Routledge.

- Westerback, Frida; Fagerström, Ilona & Murtonen, Emma (2020) Kohti kaksikielistä Ohjaamo/Navigatorn-verkostoa? - Katsaus monialaisen verkostotyön rakentumiseen käytäntötutkimuksen keinoin. I verket Tutkittu ja tulkittu Ohjaamo.

FSKC 2019:

FSKC:s verksamhet 2019 påverkades starkt av för det första det att många och till omfattningen större projekt för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) avslutades under föregående år och för det andra det att p.g.a. regeringskriserna under året fördröjdes starten av följande nationella utvecklingsprogram till år 2020. Detta betydde för FSKC att fokus för verksamheten riktades till dels egna projektsatsningar, samarbetsprojekt med andra kompetenscenter och planering av ny verksamhet riktade mot en rad nya finansieringskällor i vissa fall i samarbete med andra aktörer.

Projekten som FSKC utförde omfattade i substans en fortsättning på Kansa-koulu II projekthelheten för verkställighet och implementering av lagen om klienthandlingar inom socialvården vården, koordineringen av arbete för den systemiska barnskyddsmodellen i Österbotten och kartläggning av digitalt familjecenter i Egentliga Finland. Dessutom deltog FSKC i arbetet för planeringen av vård- och landskapsreformen med uppdraget bereda frågan om utveckling av social- och hälsovård på svenska. Kansa-koulu II projektet utfördes i samarbete med alla andra kompetenscenter och kartläggning av digitalt familjecenter utfördes i samarbete med kompetenscentret Vasso. Koordineringsarbetet för den systemiska barnskyddsmodellen kan räknas som FSKC:s egna projekt. Arbetet inom vård- och landskapsreformen var den del av beredningsprojektet inom Nylands landskap.

Planeringen av framtida verksamhet och verksamhetens finansiering var under året ett annat centralt tema. FSKC utarbetade en första STEA ansökan med innehåll att motverka sexuellt utnyttjande av barn. En likalydande plan utarbetades också för en ansökan till Svenska Kulturfonden. Tillsammans med kompetenscentret Verso utarbetades en plan och ansökan för projektet ”Den emotionellt intelligenta socialarbetaren”. FSKC:s ansökte också om ytterligare medel för att utveckla verktyg för emotionell intelligens för professionella som arbetar med barn inom det sociala området. Tillsammans med kompetenscentren utarbetades en ESR -ansökan om arbetshälsa och ledarskapsfrågor inom det sociala området. Vidare planerades med HÅV-nätverket (nätverket för utveckling och forskning om ungdomsfrågor) ansökan om de sk. ungdomskompetencentren. En plan för ett pilotprojekt för FUI-frågor inom vård- och landskapsreformen och likaså en plan för en OT-pilot (Osaamis- ja tukikeskus) utarbetades. Under året påbörjades också planeringen av en gemensam satsning tillsammans med Sosnet-nätverket för en ansökan på forskningsbidrag från den nya sk VTR-finansieringen om effektfullhet inom socialt arbete. Tillsammans med HY+ planerades olika projektidéer. Under slutet av året inleddes planeringen av projektinsatser inom ramen för det nationella utvecklingsprogrammet för ”Framtidens social- och hälsovårdscentral”. FSKC knöt vidare kontakt med VATES-stiftelsen och Finnish Service Alliance (FSA) om framtida gemensamt projektarbete.

FSKC ordande under år 2019 ett eget seminarium och deltog i planeringen av en rad andra seminarier tillsammans med andra aktörer. I december ordandes ett mycket välbesökt seminarium ”Att bemöta barn som upplevt sexuella övergrepp”. I mars ordandes det traditionella Mathilda Wrede-seminariet i Raseborg. FSKC deltog också i planeringen av regionala seminarierna om framtidens socialvård. Vidare deltog FSKC i ordandet av seminariet om svenska frågor i vård- och landskapsreformen.

Vad beträffar nätverksarbetet har FSKC skött om koordineringen av kompetenscenterchefsnätverket sedan juli 2019. Huvudmålet för detta arbete under hösten var räddningsoperationen för kompetenscentrens statsstöd. Dessutom har FSKC sköt koordineringen och beredningen av ärendena för det svenska LAPE-nätverket tillsammans med bl.a. Folktinget. Nätverket har utgjort en informationskanal om aktuellt för LAPE- och andra utvecklingsfrågor för t.ex. organisationer inom den tredje sektorn. FSKC har också deltagit i ledningsnätverken för systemiskt barnskydd i Österbotten och Nyland samt OT-förberedelsearbetet i Södra Finland.

Under året har tre publikationer varit under arbete. Rapporten om arbete för kartläggningen av det digitala familjecentret utges under år 2020 och artikeln om implementeringen av den systemiska barnskyddsmodellen i Jakobstadsregionen utkommer också under år 2020 i THL:s publikation. Dessutom utgavs handboken om barns delaktighet inom ramen för LAPE arbetet. FSKC ändrade på informationsverksamheten sålunda att informationsbrevet omformades att gälla FSKC:s och Mathilda Wrede-institutets egen verksamhet. I planering är vidare att utveckla podcasten ”Det sociala rummet”.

Mathilda Wrede-institutets grundval vilar på vetenskaplig verksamhet med praktikforskning som ledstjärna. Navigator-nätverkets utvecklingsprojekt kan ses ha konkretiserat flera strategiska målsättningar och värderingar som institutet står för. Arbetet har skett långsiktigt och i samverkan med många olika aktörer för att utveckla service på svenska för att främja välbefinnande för unga vuxna utanför arbetslivet. Flera publikationer har publicerats både nationellt och internationellt. Internationellt samarbete har förstärkts med t.ex Amsterdam University of Applied Science och nya metodologiska angreppssätt, såsom Living Lab konceptet, har piloterats kollaborativt. Koncept för forskningscirklar har utvecklats och testats. Utgående från detta kan man säga att forskningsbaserad kompetensutveckling i form av forskningscirkel som fokuserar på ett visst teoretiskt perspektiv eller tema verkar fungera som en reflektiv inlärningsprocess på både individ- och gruppnivå. Professionella som har kunskap från tidigare får kunskap om något visst teoretiskt perspektiv som de sedan kan utveckla lämpligt till sitt eget arbete och anpassa till de klienter den professionella arbetar med. Att organisera forskningscirklaar utgående från de publicerade avhandlingar, så som Johanna Björkenheims doktorsavhandling, är ett fungerande sätt att implementera forskningsresultat i praktiken. Institutets verksamhet redovisas skillt och mer ingående i instutets egna verksamhetsberättelse.

Exempel över FSKC:s verksamhet 2019

Projektverksamhet

- Kartläggning av digitalt familjecenter i Egentliga Finland. Samarbete med kompetenscentret Vasso, finansiering från Eschnerska frilasarettet. Det ansökta projektets huvudidé var att planera, kartlägga och utreda möjligheterna för att utveckla den digitala familjecenterplattformen så att den tjänar den åboländska svensk- och tvåspråkiga befolkningens behov av service. Fokus, vad beträffar servicepaletten, riktades till förebyggande omsorg och hälsovårdstjänster t.ex. rådgivningsverksamhet, familjerådgivning, barn- och ungdomspsykiatriska tjänster och allehanda information som kan bidra att förebygga behov av krävande service och tjänster samt öka förståelsen och vikten av tidiga insatser för barn och familjer.

- Koordinering av systemiskt barnskydd i Österbotten. Finansiering av Vasa sjukvårdsdistrikt. Innehåll: utveckling av barnskyddet bl.a. stödja ibruktagningen av den systemiska verksamhetsmodellen i kommunerna och i samarbete med THL. Deltagandet i planering av barn- och familjeservicehelheten inom landskapet samt i nationella nätverk, t.ex. familjecenter och OT-center och implementering av LAPE-utvecklingsarbete inom landskapet

Seminarier, utbildning och samutvecklingsdagar

- Seminarium: Att bemöta barn som upplevt sexuella övergrepp 18.12.2019 på G18. På heldagsseminariet föreläste Patricia Thesleff (Sexualterapeut, Arbetshandledare, Sexuality Educator and Sexual Health Promoter (NACS)), Julia Korkman (Docent i rättspsykologi, Barnahus-projektet/HUS/Åbo Akademi), Yrsa Holmberg (socialarbetare med 40 års erfarenhet inom barnskyddet i Helsingfors) och Susanne Ingman-Friberg, (barnmorska HYH, program för hälsofrämjande). På seminariet deltog ca 130 professionella. Seminariet understöddes av Otto A. Malms donationsfond.

Publikationer 2019 och under arbete 2019, FSKC och Mathilda Wrede-institutet

- Salovaara Veronica och Valta Reeta: Digitalt familjecenter i Egentliga Finland - Behov, utmaningar och möjligheter (FSKC Rapporter 1/2020)

- Fagerström Ilona och Östman Nina: Jag vill också vara med - Handbok för delaktighetsfrämjande processnätverk i arbete med barn och unga (FSKC Rapporter 1/2019)

- Westerback, Frida; Murtonen, Emma & Fagerström Ilona (2019) Mot ett sektorövergripande multiprofessionellt navigator-nätverksarbete? Utveckling av det tvåspråkiga Ohjaamo/Navigator nätverksarbetet i Helsingfors, delprojekt 2018-2019. (Mathilda Wrede-institutets forskningsserie 7/2019)

- Murtonen, Emma (2019) Ungas vuxna som utvecklare av välfärdsservice – Ett delaktighetsperspektiv skriven av Emma Murtonen. Helsingfors universitet. Magistersavhandlingen finns tillgänglig på Mathilda Wrede-institutets hemsidor.

- Westerback, Frida; Fagerström, Ilona & Murtonen, Emma (2020) Kohti kaksikielistä Ohjaamo/Navigatorn-verkostoa? - Katsaus monialaisen verkostotyön rakentumiseen käytäntötutkimuksen keinoin. I verket Tutkittu ja tulkittu Ohjaamo.

FSKC 2018:

FSKC:s verksamhet 2018 har fokuserat på två huvudsakliga innehållslinjer. För det första har bolaget fortsatt med att utföra de nationella projektuppdrag som man anlitats för inom LAPE-programmet - utveckling av barn- och familjetjänster och Kansa-koulu II-projektet, dvs projektet för verkställighet och implementering av lagen om klienthandlingar inom socialvården. Inom de regionala LAPE-projekten fick FSKC arbeta för arrangemang för samutvecklingsdagar, webbutbildningar, utredningar, seminarier och workshops, delaktighetsnätverk, material-, dokument- och handboksproduktion och deltagande i projektens ledning- och styrning samt arbetsgrupper såväl regionalt, i Nyland, huvudstadsregionen, Österbotten och Egentliga Finland, som nationellt. För Kansa-koulu II projektet har FSKC utfört uppdrag i relation till de svenska utbildningarna för dokumenteringsutbildare i Helsingfors och Vasa. Dessutom har FSKC upprätthållit det svenska nätverket för dokumenteringsutbildarna i Österbotten. För det andra har FSKC tagit del i och utfört arbete till förmån för beredningen av vård- och landskapsreformen. Uppdraget har varit av strategisk betydelse för kompetencenterverksamheten generellt och FSKC speciellt. Konkret har uppdraget gått ut på att avge ett förslag på hur det tilltänkta landskapet Nyland skulle utforma uppgiften för sitt ansvar att stödja utveckling av social- och hälsovård på svenska nationellt. I samband med detta uppdrag har FSKC också fått ta del av beredning av helheten för forskning-, utvecklings-, undervisnings- och innovationsverksamheten överlag. Som ett led i detta beredningsarbete gavs också FSKC:s aktieägare möjligheten att diskutera bolagets framtid och ägo förhållanden i relation till speciellt detta reformarbete.

Vidare har FSKC under året utfört uppdraget för att grunda ett strategiskt konsortium i Svenskfinland dvs ett kollaborativt och interdisciplinärt nätverk kring forsknings- och utvecklingsprojekt bland ungdomar. Det sk HÅV-nätverket bildades under hösten 2018 tillsammans med Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi (YH Novia), Åbo Akademi, Helsingfors universitet (statsvetenskapliga fakulteten), Yrkeshögskolan Arcada och Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. FSKC knöt kontakter med och beredde jordmånen också för andra och nya samarbetsformer för framtida utvecklingssatsningar.

I samarbete med Mathilda Wrede-institutet har FSKC stött och arrangerat seminarieverksamhet med fokus på teman ss Signifikanta sociala relationer - socialt arbete i nya kontexter och Living Labs as Spaces for Knowledge Production, Education and Practice Innovation. FSKC har också arbetat för att utveckla institutets utvecklings- och styrningsprocesser. Inom institutet har man utvecklat ett sk processbedömningsverktyg med vars hjälp framtida forsknings- och utvecklingsprojekt planeras, genomförs och bedöms. Dessutom har en årsklocka för institutet utvecklats. FSKC har vidare stött forskarsocialarbetarnas arbete och man har kunnat ordna nytt och innovativt samarbete mellan institutet och FSKC inom ramen för LAPE-arbetet. FSKC har fungerat som förläggare för institutets forskningsserie och publicerat en ny doktorsavhandling.

FSKC:s informationsverksamhet och också den egna synligheten fick ett lyft då man i samarbete med Mathilda Wrede-institutet publicerade den nya podcasten – Det sociala rummet. Under året utgavs sju avsnitt om aktuella fenomen, forskning, praktik och utvecklingsarbete inom det sociala området. FSKC:s infobrev har publicerats regelbundet med ett stigande antal prenumeranter. Inom projekten och reformberedningsarbetet har FSKC också fått ge synlighet för sin verksamhet och främja agendan för forskningsbaserad utvecklingsverksamhet.

Exempel över FSKC:s verksamhet 2018

Seminarier, utbildning och samutvecklingsdagar

- Mathilda Wrede-seminarium 16.1.2018: Signifikanta sociala relationer - socialt arbete i nya kontexter. Svenska social- och kommunalhögskolan med Philip Lalander.

- 24.1.2018 samutvecklingsdag ”En systemisk verksamhetsmodell för barnskyddet” i samarbete med SONet BOTNIA och Lape Nyland, LAPE Huvudstadregionen och LAPE Österbotten.

- Delaktiga barn och unga - vision eller verklighet? Seminarium med Ann-Marie Stenhammar i Helsingfors 23.5 och Vasa 24.5.

- Workshop on understanding and responding to heightened emotions 19.9.2018 med Karen Healy.

- Living Labs as Spaces for Knowledge Production, Education and Practice Innovation, 25.9.2018 med Judith Metz.

- Utbildningsdagarna Skapa förtroende – Skydda barnet, Luo Luottamusta – suojele lasta, på finska 29.10 och på svenska 2.11 som streamades och bandades in. I samband med Lape Nyland och THL. (med Maikki Arola, Katja Sankalahti, Päivi Lindgren, Eivor Österlund-Holmqvist och Mika Lindfors).

- Workshops inom Nylands landskapsberedning för vård- och landskapsberedningens TKIO-helhet

Projekt och annan verksamhet

- LAPE-projekt i Nyland, huvudstadsregionen (PKS) och Österbotten samt Egentliga Finland, (delaktighetsnätverk, seminarier, webbutbildning, utvärdering och rapporter)

- Arbete för ungdomsforskningsnätverket HÅV, koordinering och utarbetande av avtal och projektplan.

- Kansa koulu II-projektet

- Ny podcast: Det sociala rummet – fenomen, forskning och praktik, 7 avsnitt 2018

- Syty-OHRY (ledningsgrupp), Systemiska barnskyddsmodellen, i Nyland och Österbotten

- Planering av kommande projektet ’Den emotionellt intelligenta projektarbetaren’ som planeras genomföras

Publikationer 2018, FSKC och Mathilda Wrede-institutet

- Johanna Björkenheim: Towards biographical agency in health social work
(Mathilda Wrede-institutets forskningsserie 6/2018) Doktorsavhandling

- Rapport om delaktighetsnätverket i Österbotten: Balk Maria: Jag har alltid tänkt att jag gör barnen delaktiga. - Processnätverk som forum för att öka professionellas delatighetskunnande (FSKC Arbetspapper 1/2018)

- Handbok: ’Jag vill också vara med! Handbok för delaktighetsfrämjande processnätverk i arbete med barn och unga´, (publiceras 2019)

Övriga publikationer

- Artikel: Nina Östman, Ilona Fagerström, Maria Balk och Veronica Salovaara: Nätverksarbete som metod för professionellas kompetensutveckling gällande delaktighet i barnskyddet (2018) i boken Uudistuva lastensuojelu — kohti asiakkaiden ja ammattilaisten yhteistoimintaa (red. Eriksson&Petrelius). THL

- Utvärderingsrapport om Lape Österbotten (Veronica Salovaara och Tuula Mulju) och utvärdering av det systemiska barnskyddet i Jakobstad (Torbjörn Stoor) i Barnets välmående som gemensamt uppdrag och målsättning God praktik och kvalitet i planeringen av barn- och familjeservicen (https://www.dittosterbotten.fi/assets/11/Karkihankkeet-ja-pilotit/20190219-LAPE-handbok-final.pdf)

FSKC 2017:

FSKC:s verksamhetsplan fick också en ny utformning och struktur för innehållet. Planen uppdelades i verksamhet som bedrivs med grundfinansiering och verksamhet som bedrivs med hjälp av andra typer av finansiering. Med grundfinansiering skulle under 2017 bedrivas verksamhet för nätverksarbete, informations- och kommunikationsverksamhet, delaktighetsarbete och Mathilda Wrede-institutet samt bolagets administration. Med andra typer av finansiering var planen att arbeta för LAPE-programmet - utveckling av barn- och familjetjänster, Kansa-koulu-projektet, ett projekt om utredning av socialvårdens uppgiftsstruktur i landskapen, ett projekt för att utföra utbildnings- och mentorsverksamhet på svenska för professionella i anslutning till vård- och landskapsreformen samt för stöd för stärkandet av det svenska inom samma reform och projektet SocLab – praktikportalen.

Med facit på hand kan man konstatera att både vad beträffar arbetets omfattning, intensitet och djup har FSKC fördelat mest tid och resurser för projekten för LAPE-programmet och Kansa-koulu-projektet. FSKC fick utföra uppdrag för alla de regionala LAPE-projekten inom FSKC:s verksamhetsområde. Uppdragen omfattade arrangemang för samutvecklingsdagar, seminarier och workshops, delaktighetsnätverk, material- och dokumentproduktion och deltagande i projektens ledning- och styrning samt arbetsgrupper såväl regionalt som nationellt. Inom ramen för Kansa-koulu-projektet, dvs projektet för verkställighet och implementering av lagen om klienthandlingar inom socialvården ansvarade FSKC för ordandet av den första svenska utbildningen för dokumenteringsutbildare. Dessutom anlitades FSKC för editering, kontroll och uppdatering av samtlig svenskt projekt- och utbildningsmaterial. Det övriga planerade projekten som skulle utföras med andra typer av finansiering kunde inte utföras eftersom ansökningarna inte bar frukt eller eftersom agendan för projekten ändrades från statligt håll. Fokus för arbete med grundfinansiering fördelades främst till insatser för informations- och kommunikationsverksamhet där FSKC:s infobrev fick än mer spridning och utökat innehåll, arbete för Mathilda Wrede-institutet och utarbetande av institutets nya strategi och stöd för institutets forskningsverksamhet för målgruppen unga och unga vuxna och temaområdet delaktighet. FSKC:s nätverksarbete har främst genomförts inom de ovan nämnda projekten och sammanhangen. Det har tillföljd av de omfattande projektuppdragen inte varit möjligt att ordna andra forum och organisera andra nätverk.

Utöver det som skrevs till verksamhetsplanen fick FSKC under slutet av året 2017 i uppdrag av det under bildande varande landskapet Nyland att ansvara för planering och avgivande av förslag för hur landskapet i framtiden skall organisera sin verksamhet i enlighet med förslaget till lag om ordnande av social- och hälsovård och utvecklingsverksamhet som gäller social- och hälsovården i landskapet och stödet för utvecklandet av tjänster på svenska i hela landet.

FSKC var fortsatt representerat och aktiv i kompetenscenterdelegationen, kompetenscenterchefsnätverket och kompetenscenternätverket för allmänplanerare. FSKC hade en aktiv roll för utarbetande av kompetenscenternätverkets strategi.

Vår verksamhet 2016

Vår verksamhet 2015

STRATEGIN FRÅN 2007–2017
För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

FSKC:s strategi hittar du här :

Strategi 2007–2017: För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

FSKC:s tidigare handlingsplan:
Handlingsplan för åren 2012-2014