Föreläsningsserie om sexuella övergrepp mot barn och unga

I denna föreläsningsserie kan professionella och studerande bekanta sig med frågor gällande sexuella övergrepp mot barn och unga, om förebyggande arbete, om bemötandet och anmälningsskyldighet. 

Vi rekommenderar att man tittar på videona i ordningsföljd, men man kan förstås också hoppa direkt till den föreläsning som intresserar mest. 

 

Föreläsning 1: Pedofili som fenomen (Del 1/2)

Patricia Thesleff (Sexualterapeut, Arbetshandledare, Sexuality Educator and Sexual Health Promoter (NACS)) berättar om hur man kan förebygga sexuellt våld som riktar sig mot barn och unga samt om pedofili som fenomen 

 

 

 

Föreläsning 2: Pedofili som fenomen (Del 2/2)

Patricia Thesleff (Sexualterapeut, Arbetshandledare, Sexuality Educator and Sexual Health Promoter (NACS)) berättar om att erbjuda förebyggande stödfunktioner för personer som är sexuellt eller romantiskt intresserade av barn och unga

 

 

 

Föreläsning 3: Hur kan man skydda barn genom sexualfostran & trygghetsfostran

Patricia Thesleff (Sexualterapeut, Arbetshandledare, Sexuality Educator and Sexual Health Promoter (NACS)) berättar om hur man kan skydda barn och unga genom sexualfostran och trygghetsfostran

 

 

Föreläsning 4: Trygghetsfostran och pedofili

Patricia Thesleff (Sexualterapeut, Arbetshandledare, Sexuality Educator and Sexual Health Promoter (NACS)) berättar om trygghetsfostran och att beakta pedofili inom sexualfostran och trygghetsfostran

 

 

Föreläsning 5: Sexuella övergrepp mot barn och unga

Julia Korkman (Docent i rättspsykologi (HU) samt projektforskare, Åbo Akademi, med lång erfarenhet av utredningar av misstänkta brott mot barn (vid Rättspsykologiska enheten för barn och unga, HUS), verksam vid Europeiska institutet för kriminalpolitik (HEUNI)) berättar om sexuella övergrepp om barn och unga och hur man forskar i ämnet 

 

 

Föreläsning 6: När misstänka sexuella övergrepp, falska misstankar och hur hjälpa barn att berätta?

Julia Korkman (Docent i rättspsykologi (HU) samt projektforskare, Åbo Akademi med lång erfarenhet av utredningar av misstänkta brott mot barn (vid Rättspsykologiska enheten för barn och unga, HUS), verksam vid Europeiska institutet för kriminalpolitik (HEUNI)) berättar om hur barn berättar om övergrepp, falska misstankar och hur man kan hjälpa barn att berätta om övergrepp

 

 

Föreläsning 7: Följder av övergrepp och övergrepp på nätet

Julia Korkman (Docent i rättspsykologi (HU) samt projektforskare, Åbo Akademi med lång erfarenhet av utredningar av misstänkta brott mot barn (vid Rättspsykologiska enheten för barn och unga, HUS), verksam vid Europeiska institutet för kriminalpolitik (HEUNI)) berättar om följder av sexuella övergrepp samt om övergrepp på nätet 

 

 

Föreläsning 8: Utredningar av misstänkta fall av sexuellt utnyttjande av barn

Julia Korkman (Docent i rättspsykologi (HU) samt projektforskare, Åbo Akademi med lång erfarenhet av utredningar av misstänkta brott mot barn (vid Rättspsykologiska enheten för barn och unga, HUS), verksam vid Europeiska institutet för kriminalpolitik (HEUNI)) berättar om hur barn bör bemötas i samband med misstankar och hur barnintervjun bör gå till i samband med en brottsprocess

 

 

Föreläsning 9: Anmälningsskyldighet vid misstankar om sexualbrott mot barn

Julia Korkman (Docent i rättspsykologi, Åbo Akademi, Europeiska institutet för kriminalpolitik (HEUNI)) och Jenny Lehtinen (kriminalöverkonstapel vid enheten för människohandel och illegal invandring vid Centralkriminalpolisen, erfarenhet som barnutredare) diskuterar anmälningsskyldighet vid misstankar om sexualbrott mot barn

 

 

Videoserien är producerad i samarbete mellan Ab Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området och Yrkeshögskolan Arcada, med stöd ur Svenska kulturfonden

 

I mars 2022 samlades professionella i Svenskfinland från både undervisningssektor samt social- och hälsovård för att tillsammans med experterna Julia Korkman och Patricia Thesleff diskutera sexuella övergrepp mot barn och unga utgående från föreläsningsserien ovan. Allt från förebyggande åtgärder, hur man bör agera vid misstankar om att ett barn blivit utsatt för övergrepp till pedofili behandlades. FSKC har sammanställt en svarsbank med de frågor, som ställdes i samband med tillfällena. 

Föreläsningsserien med Julia och Patricia kan man fortfarande ta del av!

Fråga
Hurudana symptom uppvisar barnet om det blivit utsatt för sexuella övergrepp?
Svar

Julia svarar:

Det finns inga specifika symptom som entydigt skulle indikera sexuella övergrepp, även om sexuella övergrepp ofta kan leda till en lång rad olika symptom. Dock är det också så att en rätt stor minoritet (enligt vissa studier ca en tredjedel) av barn som utsatts för sexuella övergrepp inte uppvisar några symptom. Med andra ord innebär det också att det att barnet inte uppvisar symptom inte innebär att de inte skulle ha kunnat bli utnyttjade.

Fråga

Hur vanligt är det med sexuella övergrepp på barn under skolåldern?

Svar

Julia svarar:

Det är knepigt att få tillförlitlig statistik på detta, men dessa är ytterst få i Norden. Risken för övergrepp ökar markant i puberteten.

Fråga
Hur lätt är det i praktiken att anmäla och få någon dömd för sexuella övergerpp?
Svar

Julia svarar:

Att anmäla är lätt, men för dom krävs att misstanken kan bevisas bortom rimligt tvivel. Ifall det inte finns fysiskt bevis som t.ex. foton, video, DNA eller motsvarande, kan det vara svårt. Där är barnintervjun helt central; den måste vara av hög kvalitet, så att barnet får möjlighet att själv berätta om sina upplevelser och det krävs också en viss mognad av barnet för detta. Någon procent för hur ofta dom faller känner jag inte till, men från mitt arbete på HUS har jag intrycket att de fall där enheten bedömt att en misstanke får stöd och där de skrivit ett utlåtande kring detta också tenderar gå igenom i rätten, dvs. dömas.

Fråga

Vet man på ett ungefär hur många procent av dessa fall som anmäls?

I hur stor utsträckning förekommer detta i Finland och hur är det med andra länder exempevis i Norden?

Har Finland mer/mindre fall eller ganska samma som andra länder?

Svar

Julia svarar:

Vi har inga tillförlitliga siffror på detta, men det finns alltid ett mörkertal kring dessa. Från den positiva sidan verkar det som att mörkertalet minskar; vi får allt fler anmälningar och i synnerhet de fall som barnen själv upplever som negativa tenderar gå vidare till myndigheter.

Finland har oerhört strikt anmälningsskyldighet till och med jämfört med övriga Norden, så min gissning är att vi torde ligga minst på samma nivå som övriga Norden. Jag vet inte att det skulle finnas exakt forskning just på detta.

Fråga

Finns det forskning kring om det förekommer hot mot barn som blir utsatta för övergrepp på nätet? Tänker att det kan vara en bakomliggande faktor till att man inte anmäler.

Svar

Julia svarar: 

Det finns åtminstone anekdotalt stöd, dvs. fall där man vet att barn blivit hotade med t.ex. att deras bilder ska spridas vidare, om de inte skickar fler bilder. Överlag anges nog rädsla som en vanlig orsak till att barn inte anmäler eller berättar.

Fråga

Vilka tecken uppvisar ungdomar som blivit sexuellt utnyttjade/antastade?

Vad ska vi vara observanta på? 

Lämpliga frågor?

Svar

Julia svarar:

Det viktigaste vore att utrusta alla ungdomar och barn med kunskap om hur sexuella övergrepp kan se ut och gå till, och med information om hur de kan få stöd och t.ex. anmäla/berätta anonymt. Det är också bra om vuxna kan diskutera sexualitet mer allmänt, både positiva och negativa aspekter, och finnas till hands för eventuella frågor eller berättelser som ungdomarna har.

Fråga

Hur man kan diskutera sexuella övergrepp på skolhälsovårdsmottagningen/hälsogranskningen? Svårt att veta då ett symtom kan ha flera olika orsaker. 

Svar

Julia svarar:

Om man misstänker sexuella övergrepp kan man kanske fråga ifall man får ställa några frågor, som har med sexualitet att göra, och om så är, t.ex. fråga om ungdomen redan varit sexuellt aktiv och om det finns något kring detta som ungdomen vill diskutera eller som besvärat/bekymrat hen. Det lönar sig att minnas att de första sexuella erfarenheterna kan vara knepiga även om inte regelrätta övergrepp förekommit och det kan vara viktigt att få dryfta dem med en trygg vuxen.

Fråga

Var kan man vända sig som professionell eller hänvisa eleverna för att få mera stöd i ämnet?

Svar

Julias tips:

T.ex. Väestöliitto

https://www.vaestoliitto.fi/sv/sexualitet/sexualundervisning/

https://www.vaestoliitto.fi/ammattilaiset/nuorten-seksuaalikasvatus/

eller Folkhälsan:

https://www.folkhalsan.fi/kunskap/kunskapsomraden/sexuell-halsa/sexuell-halsa/

Båda dessa har åtminstone haft experter som t.ex. hjälpt i dessa frågor i skolorna.
Fråga
Hur stor procent av de som begått brott mot barn är pedofiler? Finns det liknande siffror för hebefiler och ephebofiler? 
Svar

Patricia svarar:

40-45% av personerna som begått sexualbrott mot barn eller unga (under 16år) har ett sexuellt/romantiskt/emotionellt intresse för barn.

I Finland räknar man med att det finns ca 40 000 personer som har detta intresse. Detta innebär att rätt så få begår ett brott (som myndigheterna blir medvetna om).

Fråga
Finns det självmordsstatistik för pedofiler? Antar det kan vara svårt att veta då många inte är diagnostiserade? Eller hur mycket vet man om självdestruktivitet hos pedofiler (samt hebefiler och ephebofiler)?
Svar

Patricia svarar:

Tyvärr finns ingen officiell statistik. Av våra klienter har ca 2/3 haft självdestruktiva tankar, självdestruktivt beteende, självdestruktiva planer eller försök. Detta baserar sig bara på vårt klientel och är en uppskattning.

Fråga
Hur möter man fördomar kring pedofili? Förekommer detta i ert arbete? Tänker alltså i meningen att pedofiler inte är likvärdiga. 
Svar

Patricia svarar:

Många har fördomar om pedofiler och tänker att pedofili är = ett övergrepp mot barn. Detta är naturligtvis inte situationen. De flesta pedofiler begår aldrig ett brott och kan leva ett rätt så normalt liv, i synnerhet om de får stöd vid behov. Övergrepp är brott och dessa godkänner vi naturligtvis inte. I vårt jobb strävar vi till att våra klienter skall må så bra som möjligt och leva ett gott liv, utan att kränka någon annans gränser. 

Fråga

Angående sexualfostran, var tror du det är viktigast att sätta in resurserna? På professionella inom ämnet som åker runt i skolor, utbilda lärare inom ämnet, ta upp mera kring ämnet i hälsokunskap/ sexualundervisningen, utbilda småbarnpedagoger kring ämnet, utbilda föräldrar eller något annat?

Svar

Patricia svarar:

Mitt svar är att alla behövs och allt är lika viktigt. Bäst kan vi hjälpa barn och unga genom att samarbeta och erbjuda bra sexualfostran både inom småbarnspedagogiken, i skolan och i hemmet. 

Fråga
Hur omfattande är er verksamhet just nu? Finns det behov/ planer på att utvidga till andra delar av landet?
Svar

Patricia svarar:

SeriE projektet har finansiering till slutet av 2022. Mera info om projektet hittar ni här: https://serie.fi/

Det finns ett nätverk av professionella i många olika delar av Finland som kan hjälpa personer som söker hjälp och stöd. 

Mera info om nätverket hittar ni här: https://serie.fi/serie-verkosto/

Fråga

Har ni någon flyer vi kunde hänga upp som info t.ex. i skolhälsovårdens väntrum eller i skolan på anslagstavlan? Så eleverna vet vart de kan ta kontakt anonymt ifall de vill diskutera/få hjälp?

Svar

Patricia svarar:

Tyvärr inte. Rekommenderar att ni sammanställer en lapp med olika instanser man kan kontakta med låg tröskel ifall man behöver stöd (av olika form). En sådan lapp kan ni hänga upp i ert väntrum. 

Då det gäller sexualitet eller pedofili rekommenderar jag Sexpos gratis rådgivning (på finska): https://sexpo.fi/neuvonta/ 

samt SeriEs hemsida med info och kontaktuppgifter: https://serie.fi/

Det går prima att kopiera och printa ut uppgifter från dessa sidor. 

Fråga
Var kan man vända sig eller hänvisa eleverna för att få mera stöd i ämnet?
Svar

Patricias tips:

Bäst får man tag på oss (både barn, vuxna och professionella) genom att ringa oss under telefonrådgivningstiderna man hittar här: https://serie.fi/ammattilaisille/

Både Anna Kolster och Patricia Thesleff talar svenska.